Alla anställda har rätt till semester enligt Semesterlagen (1977:480).

Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal finns kompletterande och avvikande regler i avtalet.

Det enskilda anställningsavtalet kan innehålla bestämmelser som är förmånligare för arbetstagaren.

Semesterledighet och semesterdagar

En arbetstagare har enligt semesterlagen rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Men om anställningen börjar den 1 september eller senare har arbetstagaren endast rätt till 5 semesterdagar. Semesterledigheten tas ut i hela dagar.

Den anställde har rätt till semesterledighet, men inte alltid rätt till lön under ledigheten. Semester som inte har tjänats in är obetald. Arbetstagaren kan avstå från att ta ut obetalda semesterdagar. Som arbetsgivare kan du begära att arbetstagaren lämnar besked om och i så fall hur många obetalda semesterdagar arbetstagaren vill ta ut under semesteråret. Arbetstagarens besked är bindande.

Om anställningen avses pågå högst tre månader kan arbetsgivaren i samband med anställningen avtala att semesterledighet inte ska läggas ut. Arbetstagaren har då rätt till semesterersättning när anställningen upphör.

Intjänandeår och semesterår

Semesteråret omfattar enligt semesterlagen perioden 1 april – 31 mars året därpå. Intjänandeåret är den närmast föregående tolvmånaders­perioden; den period då arbetstagaren tjänar in sin semesterlön. Semesterlönen betalas ut i samband med semesterledigheten.

Flera kollektivavtal ger möjlighet till förskjutet intjänandeår och semesterår. Många arbetsgivare tillämpar sammanfallande in­tjänandeår och semesterår. Det innebär att arbetstagaren tjänar in semesterlön samma år som betald semesterledighet tas ut. Vanligtvis utgör kalenderåret då både intjänandeår och semesterår.

Hur beräknas antalet betalda semesterdagar?

Antalet betalda semesterdagar beräknas på antalet anställningsdagar under intjänandeåret, minus de dagar då arbetstagaren varit helt frånvarande med frånvaro som inte är semesterlönegrundande. Läs mer om Semesterlönegrundande frånvaro.

Frånvaro del av dag påverkar inte antalet betalda semesterdagar. Det kommer i stället att påverka semesterlönen om frånvaron inte är semesterlönegrundande.

Så här räknar du, om den anställde har 25 dagars semesterrätt:

Antalet anställningsdagar*/365 (366)  x 25 = X (avrunda uppåt)

* antalet anställningsdagar, minus dagar med icke semesterlönegrundande frånvaro, under intjänandeåret.

Förläggning av semester

Det är arbetsgivarens ansvar att förlägga semesterledigheten för sina anställda under semesteråret.

Om inte annat avtalats ska semesterledigheten förläggas så att arbets­tagaren får en sammanhängande ledighetsperiod om minst fyra veckor under perioden juni – augusti.

Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal ska huvudsemestern förhandlas med kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisation. Semester vid annan tid läggs ut av arbetsgivaren i samråd med arbetstagaren. Om man inte kommer överens om förläggningen bestämmer arbetsgivaren. Den anställde ska då få besked om semesterns förläggning senast två månader före semesterperiodens början.

Semesterledighet får inte utan arbetstagarens medgivande förläggas till uppsägningstid. Arbetsgivaren får dock lägga ut semester under uppsägningstid som överstiger sex månader.

Sparad semester

En arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar, får spara en eller flera överskjutande dagar till ett senare semesterår. Sparad semester ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades. Det år sparad semester tas ut får arbetstagaren inte spara semesterdagar.

Sparad semester förläggs till det år arbetstagaren väljer, om inte särskilda skäl talar emot det. Om arbetstagaren vill ta ut minst fem sparade dagar ska dessa förläggas tillsammans med hela semester­ledigheten om man inte kommer överens om annat.

Arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren i samband med semester­planeringen om han eller hon vill spara semesterdagar eller ta ut sparade dagar i anslutning till huvudsemestern. Vid uttag av sparad semester annan tid ska arbetstagaren meddela arbetsgivaren senast två månader innan ledigheten.

Semesterlön, semestertillägg och semesterlönegaranti

De kollektivavtal som IDEA sluter innehåller andra regler för beräkning av semesterlön. De arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal ska tillämpa detta och inte lagens regler.

Semesterlagens sätt att beräkna semesterlön ska bara tillämpas av arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal.

Lagen innehåller två olika regler för beräkning av semesterlön:

a. Sammalöneregeln

Sammalöneregeln kan tillämpas på månads- eller veckoavlönade arbetstagare. Regeln förutsätter också att andelen rörlig lön är högst 10 procent. Arbetstagaren ska också haft samma sysselsättningsgrad under hela intjänandeåret och hela semesteråret.

Enligt sammalöneregeln så är semesterlönen den på semesterperioden aktuella lönen. Utöver denna lön betalas ett semestertillägg per semesterdag om 0,43 % på månadslönen och fasta lönetillägg eller 1,82 på veckolönen. Observera detta gäller inte den som är bunden av kollektivavtal med andra procenttal. Den som tidigare betalat semestertillägg med ett annat procenttal kan inte ändra detta ensidigt.

Om arbetstagare har rörliga lönedelar ska summan av dessa under semesteråret multipliceras med 12 %. Detta belopp kan inte betalas ut under semesteråret, då beloppet inte går att fastställa förrän året är slut. Beloppet ska betalas ut inom en månad från semesterårets utgång.

b. Procentregeln

Procentregeln ska tillämpas på de som inte har en fast månadslön eller som har en fast och en rörlig lön där den rörliga delen är högre än 10 procent av de fasta lönen. Procentregeln ska även tillämpas på den som bytt sysselsättningsgrad under intjänandeåret eller som har bytt sysselsättningsgrad från intjänandeåret till semesteråret.

Enligt procent regeln ska semesterlönen beräknas på ett semesterlöneunderlag. Semesterlöneunderlaget beräknas enligt följande:
+ utbetald lön under intjänandeåret
– semesterlön som betalats ut under intjänandeåret
– lön som utbetalats under dag då arbetstagaren varit helt eller delvis frånvarande (exempelvis sjuklön)
+ ett belopp som motsvarar den lön arbetstagaren skulle ha haft för den tid han var frånvarande om frånvaron var semesterlönegrundande

Semesterlönen är 12 % av underlaget.

Förskottssemester

Du som arbetsgivare och arbetstagaren kan komma överens om så kallad förskottssemester. Det innebär att arbetstagaren får betald semester redan under anställningsåret, trots att semesterlön inte har tjänats in. Har ni träffat avtal om förskottssemester har du som arbetsgivare rätt att minska den semesterersättning som arbetstagaren tjänat in med den semesterlön som betalats ut i förskott om anställningen upphör inom fem år. Semesterersättningen får inte minskas på detta sätt om anställningen upphör på grund av sjukdom eller arbetsbrist.

Semester som inte kunnat läggas ut

Om arbetstagaren vid semesterårets slut har kvar semesterdagar som inte har sparats – och som arbetsgivaren inte har kunnat lägga ut – ska de kvarvarande semesterdagarna, som tillsammans med intjänande­årets semesterdagar överstiger 25, betalas ut som semesterlön. Semesterlönen ska betalas ut inom en månad från semesterårets utgång.

Det kan till exempel vara aktuellt om arbetstagaren varit sjuk eller föräldraledig större delen av semesteråret. Att medarbetaren inte vill vara ledig eller inte anser sig ha tid att ta ut semester är inte godtag­bara skäl, utan arbetsgivaren måste i så fall lägga ut semesterdagarna.

Semesterersättning

När en anställning upphör ska all intjänad, men outtagen semester betalas ut som semesterersättning. Det gäller såväl årets, som sparade dagar. Semesterersättningen ska betalas ut inom en månad efter det att anställningen upphört.

Vid en anställning som avses pågå i högst tre månader arbetsgivaren i samband med anställningen avtala att semesterledighet inte ska läggas ut. Istället betalas semesterersättning när anställningen upphört.  Semesterersättning ska betalas ut inom en månad efter avslutad anställning.