Regler om arbetstider finns dels i arbetstidslagen och dels i kollektivavtal. Arbetstidslagen kan avtalas bort i sin helhet eller i vissa delar genom kollektivavtal på central nivå.

I begreppet sammanlagd arbetstid ingår all arbetstid: ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid, mertid vid deltidsanställning samt jourtid.

I arbetstiden ingår inte raster. Under rast är inte arbetstagaren skyldig att stanna på arbetsplatsen.

För minderåriga gäller särskilda regler. Läs mer under Anställa minderårig.


Den ordinarie arbetstiden får enligt lagen uppgå till högst 40 timmar i veckan, raster är inte inräknade. När det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt får arbetstiden uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor, schemaläggningsperiod. En vecka utgörs i regel av en kalendervecka men kan också utgöra sju kalenderdagar. Dessa får då inte får rulla fram eller tillbaka när det gäller vilken dag som veckan börjar och slutar på.

Om avvikelse från 40 timmars arbetstid eller att en längre schemaläggningsperiod ska tillämpas, måste detta framgå av ett kollektivavtal som åtminstone en central arbetstagarpart träffat med arbetsgivaren eller att det framgår av något av de kollektivavtal som IDEA träffat.

En arbetsgivare ska schemalägga ordinarie arbete, vilket också gäller jourverksamhet om det finns sådan. En arbetsgivare är också skyldig att underrätta de anställda om förändringar i den ordinarie arbetstidens förläggning minst två veckor i förväg. Det finns inga formkrav på hur schema eller ändringar av detta ska göras. Vanligtvis gör en arbetsgivare detta genom att anslå ett nytt schema på en gemensam tavla till respektive medarbetare eller digitalt.


Det finns ett skydd i lagen för de anställda, att den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar högst får uppgå till 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. I begreppet arbetstid ingår här även semester och sjukfrånvaro som annars skulle ha utgjort arbetstid. Däremot ingår inte kompensationsledigt eller annan ledighet som föräldraledighet. Som arbetstid räknas ordinarie arbete, övertid, mertid och jourtid. Så kallad beredskapstid ingår däremot inte i begreppet arbetstid.

Beräkningsperioden kan alltså vara kortare än fyra månader, vecka, månader eller mer. Är en medarbetare visstidsanställd får dennes totala arbetstid inte utgöra mer än vad som proportionellt är möjligt för den perioden som anställningen varar.

En fast period för september till och med december och som avser 122 dagar kan alltså inte medföra mer arbetstid än 122 dagar x 48 timmar / vecka = 836 timmar.

Genom centralt kollektivavtal kan perioden 4 månader utsträckas till 12 månader.

Med övertidsarbete avses sådan arbetad tid som inte utgör ordinarie arbetstid eller jourtid, om sådan tillämpas. Allmän övertid är begränsad till dels 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad, eller till 200 timmar per kalenderår och anställd. Är en person deltidsanställd ska denne först arbeta mertid, upp till arbetstidsmåttet för heltid, för att därefter anses ha utfört övertidsarbete.

Utöver allmän övertid finns också möjlighet att förlägga extra övertid. Sådan övertid får tillsamman med allmän övertid inte överstiga 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad. Extra övertid får förläggas med högst 150 timmar per kalenderår. Under extraordinära förhållanden, det inträffade har inte kunnat förutses av arbetsgivaren, och för att hindra att liv, hälsa eller egendom skadas, får en arbetsgivare beordra nödfallsövertid, dock endast i den utsträckning som förhållandena kräver.

Lokala kollektivavtal om övertid kan träffas för högst en månad.

Med jourtid menas – schemalagd tid som den anställde står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället, för att vid behov utföra arbete. Den anställde arbetar inte utan finns på arbetsplatsen.

Jourtid får tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller med 50 timmar under en kalendermånad.

Tiden när någon faktiskt utför arbete räknas inte som jourtid utan som arbete.

Beredskapstid avser tid då anställd står till arbetsgivarens förfogande och beredd att med kort varsel påbörja arbete utan att denne behöver befinna sig på arbetsplatsen. Den anställde kan under beredskapstiden befinna sig i hemmet eller på annan plats och kan påbörja arbetet där eller, om det finns ett sådant behov, med kort varsel ta sig till arbetsplatsen för att utföra arbete. Sådan beredskap är inte reglerad i lag.

I dygnsvilan ska perioden mellan klockan 24 och 05 ingå. Arbetstagaren ska vara ledig under natten. Lagen föreskriver i princip ett förbud mot arbete på natten.

Från nattarbetsförbudet gäller ett generellt undantag, direktundantag, om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas nattetid.

Exempel på sådana verksamheter är: industriell tillverkning som inte kan avbrytas, trafikföretag, post, tele, hotelll, restauranger, apotek, sjukvård el- och gasförsörjning, tidningsverksamhet, räddningstjänst, djurskötsel, vakttjänst samt vissa underhållsarbeten och reparationer.


Alla arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila). I den dygnsvilan ska tiden mellan klockan 24 och 05, som huvudregel ingå. För dem som arbetar natt kan dygnsvilan läggas till annan period men ska alltid vara minst elva timmar.

Avvikelse får göras tillfälligt, om det beror på något särskilt förhållande som inte arbetsgivaren har kunnat förutse. Detta under förutsättning att arbetstagaren får motsvarande kompensationsledighet.


En arbetstagare ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje period om sju dagar (veckovila). Man får tillfälligt avvika från detta under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.

Veckovilan ska så långt möjligt förläggas till veckoslut.

Med natt menas tiden mellan klockan 22 och 06.

Arbetstiden för nattarbetande får under varje period om 24 timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Med nattarbetande menar man den som normalt arbetar minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt.

Arbetsmiljöverket har den centrala tillsynen över att arbetstidslagstiftningen följs och har rätt till den information och de handlingar som behövs för tillsynen och även rätt till tillträde på arbetsplatsen.

Arbetsmiljöverket kan utfärda förelägganden, förbud och sanktionsavgifter.

Arbetstidslagen gäller i princip alla arbetstagare med några undantag, bl a

  • Arbete som utförs under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat
  • Vissa tjänstemän med företagsledande ställning. Även tjänstemän som med sina arbetsuppgifter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid
  • Arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll
  • Fartygsarbete
  • Genom kollektivavtal undantas de flesta tjänstemän från det mesta av arbetstidslagens regler
  • Även övriga kollektivavtal innehåller många bestämmelser som rör arbetstiden.