Bild:

Frågor och svar om korttidsarbete

Sedan regeringen presenterade sitt krispaket måndagen den 16 mars 2020 har frågorna i IDEA:s jourrådgivning huvudsakligen kretsat kring möjligheterna till stöd för korttidsarbete. För att underlätta för våra medlemmar har vi här sammanställt tillgänglig information i ämnet. Senast uppdaterad 2020-04-02.

Vad innebär korttidsarbete?

Korttidsarbete (tidigare korttidspermittering) innebär att arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden. Detta möjliggörs genom stöd av ett kollektivavtal eller, om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal, med stöd av skriftligt avtal med de arbetstagare som ska omfattas av åtgärden. Korttidsarbete tillämpas under en begränsad period och innebär en lägre lön.

Genom det statliga stödet som arbetsgivaren kan bli beviljad reduceras arbetsgivarens lönekostnader med upp till hälften samtidigt som arbetstagaren får ut drygt 90 procent av lönen. Detta möjliggörs genom att staten bär en omfattande del av kostnaden för att drabbade arbetsgivare ska kunna behålla sina arbetstagare och snabbt växla upp igen när läget väl vänder.

Korttidsarbete är ett tillfälligt regelverk som ska gälla retroaktivt från och med den 16 mars 2020 och fram till den 31 december 2020. Regelverket baseras på lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

Av vilken anledning införs korttidsarbete nu?

Syftet med detta regelverk är att underlätta för arbetsgivare som drabbas hårt av, som i det här fallet, virusutbrottet. Arbetsgivaren ges därmed möjlighet att behålla sina anställda och snabbt växla upp igen när situationen väl vänder.

Finns det någon risk att de statliga medlen tar slut?

Då stödet för korttidsarbete är en lagstadgad rättighet för arbetsgivare som uppfyller lagstiftningens krav, kommer det räcka åt samtliga arbetsgivare som ansöker om och beviljas stödet. De statliga medlen kan därmed inte ta slut.

Vilka arbetsgivare omfattas av stödet?

Arbetsgivaren måste först och främst kunna påvisa svårigheter vad gäller de ekonomiska förutsättningarna som verksamheten drabbas av med anledning av virusutbrottet. Svårigheterna ska vara tillfälliga och av allvarlig ekonomisk karaktär samt utom arbetsgivarens kontroll.

Stödet gäller arbetsgivare som är juridiska personer eller som är fysiska personer och bedriver näringsverksamhet. Undantagna är offentliga aktörer samt aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka offentliga aktörer har ett rättsligt bestämmande inflytande. Detta undantag gäller dock inte verksamhet som avser affärsverksamhet. Undantagna är även verksamhet som huvudsakligen är finansierad av offentliga medel.

IDEA utreder i vilken utsträckning detta omfattar våra medlemmar och återkommer i frågan.

Finns det krav kopplade till korttidsarbete?

För att arbetsgivaren ska kunna ansöka om stöd för korttidsarbete krävs att det finns stöd för detta i centrala och lokala kollektivavtal. Är inte arbetsgivaren bunden av ett kollektivavtal gäller att skriftligt avtal om korttidsarbete måste träffas med minst 70 procent av arbetstagarna på driftsenheten. I det fallet ska den arbetstids- och löneminskning som har avtalats vara densamma för samtliga arbetstagare på driftsenheten som omfattas av åtgärden.

Dessutom måste arbetsgivaren på annat sätt ha försökt minska arbetskraftskostnader genom bland annat uppsägning av anställda som inte har en tillsvidareanställning och som inte är kritiska för verksamheten som exempelvis konsulter, inhyrd personal eller arbetstagare som har en tidsbegränsad anställning. Arbetsgivaren ska härvid ta hänsyn till den anställdes roll och funktion för att avgöra om den anställde är kritisk för verksamheten. Vid bedömningen ska arbetsgivaren beakta att även konsulter och inhyrd personal kan vara kritiska för verksamheten, vilket innebär att bedömningen får göras i varje enskilt fall.

Verksamheter som vid tidpunkten för ansökan om stöd är skyldiga att upprätta kontrollbalansräkning, är föremål för företagsrekonstruktion eller är på obestånd kan inte få del av stödet.

I vilken utsträckning kan arbetstiden minskas?

Det finns tre fastlagda nivåer för arbetstidsminskning. Dessa är 20, 40 eller 60 procent och medför minskade kostnader för arbetsgivaren med 19, 36 respektive 53 procent i ovan nämnda fall. Det statliga stödet för korttidsarbete gäller endast dessa tre nivåer av arbetstidsminskning.

Vem beslutar om införandet och avslutandet av korttidsarbete?

Det är arbetsgivaren som fattar beslut om att införa och avsluta korttidsarbete. Hur detta sker ska vara reglerat i lokalt kollektivavtal. Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal ska detta istället regleras i avtalet med 70 procent av de anställda.

Kan en arbetstagare motsätta sig korttidsarbete?

Nej, inte om korttidsarbete finns reglerat i centralt och lokalt kollektivavtal. Är arbetsgivaren inte bunden av kollektivavtal och måste därmed träffa avtal med 70 procent av de anställda, kan en enskilt arbetstagare motsätta sig.

Hur kan arbetsgivare träffa ett lokalt kollektivavtal?

För att kunna ansöka om stödet krävs en överenskommelse om korttidsarbete på central nivå. IDEA har redan träffat centrala överenskommelser med Unionen och Akademikerförbunden, Hotell- och restaurangfacket, Fastighetsanställdas förbund och Kommunal. Samtal pågår med fler fackförbund. En vidare förutsättning för att kunna ta del av det statliga stödet är att det också träffas ett lokalt kollektivavtal. Detta sker med det kollektivavtalsbärande fackförbundet och innebär att arbetsgivaren måste skicka en förhandlingsframställan till fackförbundet för att därmed kalla till förhandling i enlighet med medbestämmandelagen.

I vissa fall har IDEA och berört fackförbund kommit överens om ett förenklat förfarande, där arbetsgivaren kan skicka in en ifylld mall till respektive fackförbund för godkännande. För mer information, se vad som gäller avseende just ert kollektivavtal. I övrigt gäller:

  • Kontrollera att samtliga tillgängliga åtgärder för hanteringen av de ekonomiska svårigheterna är använda och uttömda. Detta kan som ovan nämnt röra uppsägning av arbetstagare som inte bedöms vara verksamhetskritiska och som inte har en tillsvidareanställning, såsom exempelvis konsulter, inhyrd personal eller anställda med en tidsbegränsad anställning.
  • Se över vilket behov som finns. Med andra ord, fundera på under vilken period som det är nödvändigt med korttidsarbete, hur mycket som arbetstiden ska minskas samt vilka arbetstagare som ska omfattas.
  • Skicka en förhandlingsframställan till berört fackförbund.

Arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal ska träffa skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna. Avtalet ska i det fallet innehålla vilka arbetstagare som omfattas av åtgärden och med vilket procentantal som arbetstiden ska reduceras. Det finns tre fastlagda nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60 procent. Samma arbetstidsminskning ska gälla för samtliga deltagande arbetstagare på driftsenheten. Det är därmed inte möjligt att reducera arbetstiden i olika utsträckning baserat på arbetsuppgifter. På Tillväxtverkets hemsida finns ett förslag till avtalsmall.

Det är möjligt att träffa avtal retroaktivt. Det innebär att det som avtalats gäller från ett specificerat datum som infallit innan det datumet avtalet undertecknades.

Kan korttidsarbete tillämpas under uppsägningstid?

Enligt ordinarie lagstiftning är det enbart möjligt att tillämpa korttidsarbete för varslad personal, men inte under uppsägningstid. Det tillfälliga regelverket som gäller fram till den 31 december 2020 erbjuder dock den möjligheten. För detta krävs dock stöd i central kollektivavtal.

Vad gäller om inte alla anställda omfattas av samma kollektivavtal?

Ett kollektivavtal gäller vanligtvis för samtliga anställda på arbetsplatsen. Det spelar därmed ingen roll om vissa anställda inte tillhör kollektivavtalsslutande fackförbund eller inte är medlem i något fackförbund alls. Något separat avtal måste därmed inte träffas.

Något annat gäller dock om arbetsgivaren är bunden av flera kollektivavtal. I det fallet måste arbetsgivaren träffas lokalt kollektivavtal med respektive kollektivavtalsbärande fackförbund.

Kan man tillämpa olika procentnivåer inom verksamheten?

Arbetsgivare med kollektivavtal kan tillämpa olika procentnivåer för olika arbetstagare. För arbetsgivare utan kollektivavtal finns inte den möjligheten.

Kan man byta omfattning eller återgå till normal arbetstid?

Det är möjligt att byta omfattning eller att återgå till normal arbetstid. Detta måste dock regleras i ett nytt lokalt kollektivavtal. Saknar arbetsgivaren kollektivavtal ska detta istället regleras i ett skriftligt avtal med de 70 procent av arbetstagarna som omfattas av åtgärden.

Hur länge kan en arbetsgivare få stöd?

En arbetsgivaren kan få stöd i sex månader. Därefter finns det möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Efter denna period inträder dock en karenstid på 24 månader som gäller från den tidpunkten som Tillväxtverket godkände stödet. Vidare kan den sammanlagda tiden för stöd inte överstiga 24 kalendermånader under en period om 36 kalendermånader.

Vem betalar ut lönen under perioden då korttidsarbete tillämpas?

Det är arbetsgivaren som betalar ut det nedsatta lönebeloppet till arbetstagaren. Stödet från Tillväxtverket utges till arbetsgivaren och således inte till arbetstagaren.

Vad gäller under den arbetsbefriade tiden?

Under perioden då korttidsarbete tillämpas är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen när arbetsgivaren beordrar detta. Övrig tid förfogar de anställda över, såtillvida inget annat gäller i enlighet med det lokala kollektivavtal såsom kompetensutvecklande insatser.

Detta innebär dock att arbetsgivaren inte kan kräva av arbetstagaren att arbeta mer än det som gäller enligt det lokala kollektivavtalet. Det statliga stödet avser kostnader som arbetsgivaren åsamkas för den minskade arbetstiden. I det fallet arbetstagaren är tvungen att arbeta mer än det stödet omfattar blir arbetsgivaren återbetalningsskyldig.

Vilka anställda kan omfattas av stödet?

Stödet omfattar endast anställda som har varit avlönade 3 månader före Tillväxtverkets beslutat om godkännande och gäller för anställda som arbetsgivaren har varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden*. Även arbetstagare som har anställningsstöd inkluderas i stödet.

Undantagna är anställda som tillhör arbetsgivarens familj. Detta omfattar barn, föräldrar samt släktingar i samma hushåll.

*Stödmånad är den kalendermånad som arbetsgivaren har begärt preliminärt stöd för.

Hur går ansökan till?

Från och med den 7 april 2020 kan arbetsgivare ansöka om stöd för korttidsarbete. Stödet är begränsat till sex månader och kan lämnas från och med den 16 mars 2020. En förlängning om ytterligare tre månader är möjlig. Därefter inträder en karenstid om sammanlagt 24 månader. Det statliga stödet är endast tillgängligt fram till den 31 december 2020. Utbetalning sker först efter det att ansökan har godkänts av Tillväxtverket.

Ansökan sker via Tillväxtmyndighetens hemsida. Vidare detaljer kring ansökningsförfarandet kommer att uppdateras löpande.

Vänligen beakta att ovanstående information är av generell karaktär. Avvikelser kan därmed förekomma i centrala överenskommelser om korttidsarbete.